2009-02-08

Så har utgrävningen inomhus börjat. Den stora stenen som låg bredvid spisen, helt i ytan, har sänkts ner en meter i jorden.

Där kom grundvattnet upp! Det är verkligen fuktigt, men i höjd med dräneringen blir jorden genast mindre fuktig. Dräneringen skall nog göra god nytta med tiden, men nu är vi glada att jorden fortfarande är lite fuktig. Torr lera är hård som betong, nästan.

2009-02-15

Den stora stenen låg till vänster om spisen, helt i ytan.

Spisen har inte det gedigna fundament som vi hade trott. Det är bara 2-3 lager staplad sten och sedan en tunn cementyta.

Man kan ana ett sot/kol-stråk nere till vänster under spisfundamentet.

Vi har funderat en hel del på vad som funnits på den här lilla ytan av köket, ca 2-4 m2, där jorden har varit uppgrävd tidigare. Brand, tegelrester, grop i jorden och en orimligt stor sten i ytan bredvid spisen. Den hade ingen bärande funktion nu, men kanske tidigare?

Vilken slags byggnad kan ha stått här och som har föranlett att man grävde ett utrymme nere i jorden? Ett dass är lagom stort, men hade väl ingen källare? Hönshus, vedbod är ju likadant - ingen anledning till grop i jorden.

Kanske fanns här en gång ett bostadshus som hade en liten källargrop. Kanske det först senare stod t ex ett dass här, som man eldade upp när huset som skulle bli vårt skulle byggas. Kanske hade man en kompost bakom dasset. Det skulle förklara alla svinkäkar som vi hittar i jorden! Eller kanske var det bara så att man här grävde upp den lera som man sedan klinade innerväggarna med?

2009-02-21

Utgrävningen i salen är påbörjad. Grundmuren är väsentligt högre än vi hade väntat oss - skönt, då är risken för sättningar mindre. Just nu är vi annars tacksamma för frosten som har gjort jorden stabil.

Det fanns mycket tegelrester i jorden. Här har kanske funnits en byggnad tidigare, om inte teglet kom med fyllnadsmassor. Det ser lite ut som om tomten har "terrasserats" för att skapa en yta att bygga på.

2009-02-21

Den ena hörnstenen i grunden är riktigt stor. Den måste rimligen ha legat på plats naturligt - en sån bamse är rätt svår att flytta på.

2009-02-28

Det behövs en rejäl ramp för att köra ut ca 40 cm x 40 m2 jord! Det blir 16 m3; undrar just hur många ton det är...

2009-03-07

Ständigt nya utmaningar!
Första utmaningen: En stenbjässe till; mitt i rummet. Åtminstone toppen av den måste bort.

Andra utmaningen: Golvnivån.
Vi använde laservattenpass och brädbitar fastspikade på väggarna för att markera var golvytan slutligen skall vara. Vi utgick från fundamentet för kaminen, eftersom vi inte vill ändra den urspungliga golvnivån för mycket. Vi konstaterade att skillnaden i takhöjd mellan högsta och lägsta kommer att bli 7 cm. Det kan vi leva med. Fönsterna sitter olika högt - dvs olika långt från taket! Skillnaden är som mest ca 20 cm. Det är rätt mycket!

Möjligheten att justera golvet begränsas av att golvnivån ingenstans får komma ner under stockväggen. Det skiljer ca 25 cm i höjd mellan underkanten på nedersta stocken på respektive motstående sidor! Det betyder att det är nästan omöjligt att göra en vettig gjutning av sula. Den skulle komma för långt ner på ena sidan, eftersom vi absolut inte vill gjuta i höjd med stock.

Vi måste alltså hitta en annan lösning. Grundens höjd är en starkt begränsade faktor. Den ger inte mycket utrymme för ett ventilerat mellanrum mellan marken och själva golvkonstruktionen. Eftersom marken uppenbarligen innehåller mycket vatten, måste vi hitta en effektivt fuktspärrande och tillräckligt ventilerad lösning.

2009-03-22

Det finns en fördel med att vi inte kan gjuta platta; vi behöver inte göra plintar för att växla om väggstöden. Nu kan vi göra stöden av staplad sten. Det är lättare och snabbare att göra så, men vi måste göra om alla de stöd som finns eftersom de inte ligger på den nya jordnivån. Stöden blir dubbelt så höga.

Här är ett tillfälligt stöd och man ser att det ännu inte är utgrävt under farstugolvet.

Skorstenen har en förvånansvärt liten grund! Det ser ut att bara vara ett lager sten under teglet. Vi vågar inte gräva närmare och skall gjuta ett fundament runt skorstenen, så att grunden inte börjar ge sig iväg, nu när det inte längre finns jordtryck mot den.

Den låga grunden kan kanske vara en orsak till att skorstenen har dragit upp mycket fukt. I salen kände man fukten när man lade handen mot skorstenen.

Någon tidigare ägare hade låtit spackla hela skorstenen och sedan målat den med plastfärg. Blå. Det är inte det lämpligaste sättet att ytbehandla en fuktsugande skorsten. Färgen flagade nertill och spacklet var så fuktigt att det smetade.

Här har vi tagit bort det mesta av spacklet och färgen på själva skorstenen. Sidorna är inte spacklade, så där skall vi slipa av färgen. Senare skall skorstenen putsas med kalkputs och målas med silikatfärg, som släpper igenom fukt.

Traditionellt målade man med kalkfärg, men den är inte så lätt att hålla ren, så här gör vi nog ett avsteg från traditionen.

Bautastenen i salen ligger kvar, men vi måste få av toppen - den sticker upp alldeles för högt. Birger bankade på den med slägga och fick av en del, men det måste andra medel till.

Lösningen blev vinkelslip med stenskiva, som gjorde spår i stenen och huggmejsel för att slå bort stenen mellan spåren. Det var ett långsamt och hårt (sic!) jobb.