Mexico
19 mars – 3 april, 2007

Ankomst

Efter en lite försenad start och drygt 9 timmars flygtid landade vi i Cancun. Vi lämnade ett kyligt Stockholm – det var ju ändå bara mars – och landade i 28 graders fuktig värme. Härligt!

Det var vår första resa till Mexico och känslan att på vägskyltarna se de gamla indianska
namnen - Chetuma, Tulum, Chichen Itza - kan inte riktigt beskrivas; spännande, ungefär.

Landskapet var lite märkligt, med väldigt många döda träd. Vi fick veta att det berodde på orkanen för några år sedan. Den hade kastat in så mycket saltvatten över Yucatan att träden dog.

Mesoamerika

De områden vi skulle besöka ingår i det som kallas Mesoamerika. Mesoamerika är det geografiska område där de stora indianska kulturerna i mellanamerika hörde hemma, dvs Olmeker, Maya, Zapoteker, Mizteker och Azteker.

Här kan du läsa mer om Mesoamerika.

Chichen Itza

Chichen Itza är det största Maya-tempelområde som man hittills har hittat. Området omfattar 100 kvadratkilometer, men man har bara grävt ut ca 10%.

Innan vi gick in till det historiska området fick vi lunch, med både mänsklig och bevingad underhållning!

Chichen Itza var en nästan överväldigande upplevelse. Vi visste att lämningarna var fina, stora och väl rekonstruerade, men detta!

Vår utmärkta guide, Annika, visade och berättade. Hennes 25 år i Mexico och 10 år som guide har gett i en stor kunskapsbank att ösa ur.

Vi hade en nästan osannolik tur i det att vår rundresa av en tillfällighet tog oss dit just denna dag. Bara omkring vår- och höstdagjämningarna visar sig en optisk effekt – ett skuggspel som ger illusionen av en orm som ringlar sig nedför kanten av den stora pyramiden.

På området fanns också en kopia av ett traditionellt Maya-hus. Det är ovalt och har en dörr på vardera långsidan, tjockt palmbladstak och inga fönster. Konstruktionen ger bra ventilation och svalka under heta dagar.

Vi blev lättade när vi märkte att försäljare av souvenirer inte var lika påträngande som i många andra länder. Sade vi nej, så förföljde de oss inte längre.

Här kan du läsa mer om Chichen Itza.

Här kan du se fler bilder från Chichen Itza.

Merida

I Merida tittade vi dels på Governor’s Palace och dels på katedralen.

I palatset fanns muralmålningar med bilder från indianernas sagor och historia.

Aztekernas sagor talar om hur de fann sin nya boplats, där Mexico City nu finns, när de såg en örn sitta på en kaktus. Örnen avbildas ofta med en eller ett par ormar i ena klon.

En indiansk berättelse om världens uppkomst säger att det har funnits fyra världar/solar innan den vi har nu. En av muralmålningarna har skapelsen som tema. Andra målningar handlar om tiden efter Conquistadorernas ankomst.

Katedralen var tämligen ointressant, men den har ett vackert rutmönstrat innertak.

Redan i Chichen Itza lärde vi oss att man byggde pyramiderna, som egentligen skall kallas tempelbaser, i flera omgångar. Man byggde på dem och skapade på det sättet den ena pyramiden utanpå den andra, ungefär som ryska dockor.

Denna teknik såg vi att spanjorerna tydligen tog efter, då vi i Meridas äldsta hus kunde se hur en gammal pelare har byggts in i en ny.

Uxmal
Det historiska området är vackert. Där finns bland annat en ”pyramid” som närmast är oval. Det var den enda vi såg med denna form.

Stenhuggeriarbetena var fantastiska. Europas barockmästare hade nog inte haft någonting att lära ut till Mayas mästare!

Vi klättrade upp överallt där man fick lov att göra det och kunde glädja oss åt många vackra vyer.

Turen uppför – och i synnerhet nedför – den s k magikerns pyramid var dock vådlig. Trappan var mycket brant och pyramiden hög. För att inte behöva klättra från botten tog vi oss in mot trappan från ett ställe på sidan, där man så vann några höjdmeter. Stenen man tog avstamp ifrån var såphal! Den var polerad av många fötter… Väl uppe kunde vi konstatera att det inte vore att rekommendera att trampa fel på väg ner. Man skulle bokstavligen inte överleva ett sådant fall.

Vid ett tillfälle när vi gick runt i området fick vi syn på en ganska stor iguanaödla. Den poserade rätt självmedvetet på en sten och flyttade inte på sig, fast kameran och människan efterhand kom ganska nära. Plötsligt fick han dock fart och det visade sig att en annan iguana, som troligen följde efter en iguanavacker hona, gjorde intrång i den första iguanans
revir. Slagsmål följde och kameran följde slagsmålet, så gott det nu gick.

Här kan du se fler bilder från Merida och Uxmal.

National Palace – Cathedral – Teotihuacan

I the National Palace såg vi imponerande muralmålningar. De är inte alltid verkliga muralmålningar, men de kallas så pga sin storlek. De flesta var målade av Diego Rivera och visar eller symboliserar olika händelser och företeelser i Mexicos historia.

Katedralen har stora, mycket utsirade altartavlor både vid huvudaltaret och vid sidoaltarna. Just innanför entrén finns ett ”sidoaltare” där det också står ett krucifix med en svart Jesus.

Det finns en historia om hur Jesusfiguren blev svart. För länge sedan fanns där en biskop, som varje dag han kom till kyrkan, hade till vana att kyssa foten på Jesusfiguren. Denne biskop hade en systerdotter som blev förälskad i en ”olämplig” man. När biskopen vägrade låta dem gifta sig, smorde de in Jesusfigurens fot med gift. Morgonen efter när biskopen kom till kyrkan hade Jesusfiguren ändrat färg. Han anade oråd och räddades därigenom. Sedan dess har figuren varit svart.

På väg till Teotihuacan stannade vi vid en obsidianverkstad där vi, förutom naturligtvis obsidiansaker, såg hur indianerna kunde använda agave till många olika saker. Det var allt från papper, grov ”nål och tråd”, till råvara för alkoholtillverkning; pulque. Vi såg också mexikansk nakenhund – ful och söt på samma gång!

Teotihuacan är jättestort! Sanslöst imponerande; det var ju stenåldersfolk som byggde allt detta! Man vet dock inte riktigt vilket folk det var, konstigt nog.

Precis som till Chichen Itza kommer mexikaner än idag till Teotihuacan för att få energi. Vi såg en lätt överviktig, medelålders dam ställa sig på huvudet – ganska länge - högst uppe på solpyramiden.

Som vanligt fanns det många souvenirförsäljare, men de var inte heller här så påträngande som försäljare kan vara i en del andra länder.

Här kan du se fler bilder från National Palace, katedralen och Teotihuacan:

Virgen de Guadeloupe

Maria i form av Jungfrun av Guadeloupe är synnerligen betydelsefull i det mexikanska religiösa livet, enligt uppgift framför allt så för indianerna.

Enligt berättelserna visade sig Jungfrun under vintern år 1531 för en fattig, nyligen kristnad, indian vid namn Juan Diego och sade till honom att han skulle gå till biskopen och säga att en kyrka skulle byggas på platsen. Juan Diego gick till biskopen och berättade om det uppdrag han fått, men blev inte trodd. Då gick han tillbaka till det ställe där Jungfrun visat sig för honom. När hon visade sig igen berättade han för henne att han inte hade blivit trodd. Jungfrun uppmanade honom då att lägga sin tilma – en mantel av kaktustyg – på marken. Jungfrun fyllde hans tilma med rosor och lämnade också sin bild på den. När biskopen såg rosorna, som inte borde finnas på vintern och bilden i manteln förstod han att uppenbarelsen var äkta och lät bygga kyrkan.

Kyrkan har sedan dess varit en viktig vallfärdsort och ständigt större kyrkor har byggts för att rymma alla de som söker sig till platsen. Manteln och bilden har undersökts av Vatikanens specialister, som har kommit fram till att bilden inte har skapats av någon mänsklig hand. Jungfruns ögon lär spegla den vy hon hade framför sig år 1531. Tyget borde ha vittrat och fallit sönder redan efter 20 år, då kaktustyg är av dålig kvalitet, men inget förfall lär kunna konstateras.

Sanning eller sägen, men inget besök i Mexico City är komplett utan att man har sett denna plats och kyrka. När vi var där kom en procession av pilgrimer – vilket alltså ofta händer eftersom platsen är Mexicos viktigaste vallfärdsort.

Här kan du se fler bilder från Virgen de Guadeloupe.

Antropologiska museet

Detta museum är ett av de finaste vi har sett. Samlingarna är fantastiska och innehåller objekt som avbildas i historieböcker över hela världen. Museet presenterar dessutom sina samlingar på ett mycket tilltalande sätt. Tyvärr fick vi alldeles för kort tid på oss här. Skäms Tema-resor att sabotera en sådan höjdpunkt!

Själva byggnaden och framför allt fontänen mitt i innergården är också väl värda att se. När vi lämnade museet upptäckte vi att de mexikanska s.k. volares hade börjat en uppvisning och vi fick ta oss tid att se det (då hade det ju trots allt egentligen varit möjligt att förlänga tiden på museet!)

Det är en tradition från Totonacerna och har som ”allt annat” i historiska Mexico någon sorts religiös grund. De 4 voladorerna snurrar vardera 13 varv, summan blir 52 vilket motsvarar antalet år i en Totonacisk era, en cykel av år.

Här kan du läsa lite mer om voladorerna.

Här kan du se fler bilder från museet och av voladorerna.

Xochicalco

Xochicalco är en ganska liten plats ur ”pyramidsynpunkt” men den har fler lämningar av bostäder än vi sett på andra platser och den har framför allt en viktig bild på sidan av en pyramid:

Bilden sägs berätta om hur de olika stammarna, Maya, Azteker osv, träffades år 743 för att synkronisera sina kalendrar!

Taxco

Taxco är en stad där man sedan lång tid har tillverkat smycket och annat av silver. Förr fanns det också en aktiv silvergruva här, men numera hämtas råvarorna till tillverkningen från norra Mexico.

Vi tittade på den ganska trevliga kyrkan, vandrade runt i staden och framför allt tittade vi i alla silverbutiker vi hittade. Det var ju bevars Lisas födelsedag och en present skulle inhandlas! Det fanns hur mycket snygga saker som helst, men det var ändå svårt att hitta något bra. Till slut kom vi fram till att det vi sett i den första butiken var det vi skulle ha…

Här kan du se bilder från Taxco.

Hacienda Vista Hermosa, Tequesquitengo

Haciendan grundades av Cortez 1529. Det är väl inte mycket kvar av de ursprungliga byggnaderna, men det lilla kapellet lär vara från Cortez’ tid. I vilket fall har man lyckats skapa en fin illusion. Poolområdet är bland de trevligaste vi sett. Vi tog en promenad första kvällen och hittade stallarna och fritt gående dvärghöns, kalkoner och gäss. Hönsen satte sig till rätta i en buske för att sova. Det fanns t o m en corrida, men vi vet inte om man verkligen har tjurfäktningar här.

Här kan du se bilder från Haciendan.

Monte Alban

Zapotekerna, som byggde Monte Alban var inte bara duktiga på att bygga pyramider, de kapade t o m bergets topp för att skapa en platå för sina byggen!

Här möttes vi av en glad liten hund som var nästan naken. Antingen var hon en riktig mexikansk nakenhund eller så var hon bara lite blandad med annan hundras.

Detta var en av de trivsammaste historiska platserna vi besökte. Det berodde kanske på harmonin i samlingen av byggnader, eller kanske var det för att det var grönt gräs mellan byggnaderna. Vi ville i vart fall inte åka därifrån... Den enda byggnad som inte ligger i rak linje, utan lite vridet i förhållande till de andra, är observatoriet. Zapotekerna var alltså också mycket inriktade på astronomi.

På området finns en serie bilder huggna ur platta stenar. De har antagligen varit monterade på väggar. Dessa stenar, eller snarare motiven, kallas ”dansarna”, eftersom de avbildar människor i olika positioner. Det diskuteras vad de egentligen föreställer. En teori är att människorna är döda, att de har offrats. En annan teori är att det åtminstone i en del fall är män som har offrat sina manliga kroppsdelar till gudarna. Man vet att offer av blod ibland gjordes genom att man stack hål på sig själv, ofta på benen. Det finns bilder av sådana offer. Steget till kroppsdelar är möjligen långt, men kanske inte orimligt i ett samhälle där man hade som sitt livs viktigaste uppgift att tillfredsställa gudarna.

På området finns även ett litet museum. Bland fynden från området finns människoskallar som visar spår av trepanation. I en del fall har ”patienten” överlevt operationen och hålet i
skallbenet har börjat läka. Andra har väl inte haft lika mycket tur. I museet finns också en tavla som visar dels i vilken tidsålder olika fynd från området hör hemma, dels vilka andra platser som var aktiva vid den tiden. De s.k. mesoameriskanska kulturerna delas tidsmässigt in i den förklassiska tiden, ca 400 f.kr. till ca 200 e.kr., den klassiska från ca 200 till ca 800 och den postklassiska från ca 800 till 1519 – när spanjorerna kom.

Här kan du läsa mer om Monte Alban:

Här kan du se fler bilder från Monte Alban.

Carpets – Mitla – Tule

Denna dags upplevelser var verkligen varierade. Vi började dagen med att besöka ett mattväveri – vilken rundresa gör inte det? Här fick vi berättat för oss hur garnets färg tas fram, uteslutande från naturliga färgämnen. Vi fick höra hur cochinillusen lever och skördas och hur den röda färgen ändras med olika tillsatser, som lime och bikarbonat och hur man tar fram färgämnet ur indigoplantan. Den obligatoriska visningen av lagret av mattor gjordes och vi tyckte verkligen att mattorna var fina. Vi har aldrig förr köpt någon matta på en resa, men den här gången föll vi faktiskt för frestelsen!

Mattornas mönster är inspirerade av målningar och reliefer från Mesoamerikanska palats och tempel.

Den spritsort som Mexico är mest känd för är Tequila, som tillverkas av en sorts agaveplanta. Den skördas just innan plantan skall blomma, då den har samlat ett lager av näring i den uppsvällda bladstammen. Av en annan sorts agave tillverkas spritsorten Mescal. I det här fallet ingår upphettning av stammen i en slags jordugn av heta stenar. Processen ger en stark röksmak till den färdiga spriten - som ärligt talat smakar förfärligt. Människans behov av berusning leder henne verkligen till märkliga påfund!

De upphettade agavestammarna mals och får sedan jäsa, varefter spriten destilleras ut. I det lilla bränneri som vi besökte maldes de i en hästdragen stenkvarn.

I Tule fick vi se världens största sumpcypress, Taxodium distichum. Trädet är verkligen enormt. Bredvid trädet finns en plantering, som bl. a innehöll en rolig planta med bollformade blommor (?).

Här kan du se fler bilder.

Oaxaca

I Oaxaca bodde vi tre nätter och gjorde utflykter därifrån, även om utflykterna försvårades lite av att taxiförarna strejkade och blockerade v ägar och gator.

I själva staden finns en katedral vars bästa sida är utsidan.

Vi besökte marknaden som var som de flesta andra marknader vi sett i Mexico; mat, hushållsgrejor, souvenirer, kläder och en smula hemslöjd. Det fanns också något som vi inte lagt märke till förut i Mexico; det fanns en skrivare. Han satt med sin skrivmaskin i ett bås, precis bredvid indianskan med korgarna, men vi fick absolut inte ta någon bild av honom.

Korgarbeten är vanliga och har säkert varit en viktig del av det dagliga livets pryttlar och saker. Vi så dock också korgarbeten av annat slag än det vi är vana vid, men i Mexico är det nog inte så ovanligt. Vi såg liknande på andra ställen.

I stadens Dominikanerkloster finns numera ett museum, som bland annat innehåller en skatt funnen i grav nr 7 i Monte Alban. Skatten visas i ett rum med mycket lite ljus och naturligtvis i vitriner, vilket sammantaget gör det mycket svårt att ta bilder. Trots stödet av en monopod fick bilderna skakningsoskärpa pga de långa slutartiderna. De får ändå duga för att hjälpa minnet – det var en väldigt fin skatt!

I en innergård har man anlagt en botanisk trädgård som man med fördel ser från ett fönster i museet.

Kyrkan är frikostigt dekorerad, bland annat med något som ser ut som ett träd som växer ur buken på en liggande man. Hela kyrkan är dekorerad, vilket inte alltid är fallet med mexikanska kyrkor. Den är verkligen värd att se.

Här kan du se fler bilder.

Puebla byggdes av spanjorerna som ville ha en stad mellan kustens Vera Cruz och Mexico City. Det finns många fina hus i staden, som är känd just för sina dekorerade hus. Puebla är också känd för sina sötsaker, bland annat små kranier av socker. De skapades ursprungligen för firandet av de dödas dag, men är nu så kända att de säljs året om.

Vi såg ett hus med märken efter skottlossning. I huset dödades syskonparet Serdan av president Porfilio Diaz’ trupper den 18 november 1910. Syskonparet var aktiva i startandet av den mexikanska revolutionen som var planerad att börja den 20 november. Huset är numera ett museum till minne av revolutionen.

I Cholula finns världens till volymen största pyramid. Den är som så många andra pyramider byggd i flera lager; varje generation av ledare ville visa att han var bättre och mäktigare än sin föregångare.

Cholulas pyramid är täckt av jord och gräs. Den har under århundradena vittrat ganska kraftigt eftersom den är byggd av soltorkat tegel, inte av sten. Man kommer in till det historiska området genom att gå i tunnlar genom pyramidens bas. När man går i tunnlarna hoppas man definitivt att det inte skall komma en jordbävning just där och då!

Ovanpå pyramiden finns en kyrka, som är ganska dekorerad. Det är ju en smaksak om man tycker om kyrkor som är mycket dekorerade eller om man föredrar de som är mer sparsamt dekorerade. Vi delar nog vår guides mening; en kyrka kan aldrig bli för mycket dekorerad! Kyrkor med vitkalkade väggar och enklare altartavlor måste ha en hänförande arkitektur, annars tycker vi att de är alldeles för trista!

Vi bodde i ett hotell som ligger alldeles invid det arkeologiska området, med utsikt över pyramiden. Hotellets dekoration hade tema därefter.

Här kan du se fler bilder från Puebla och Cholula.

När denna kyrka skulle byggas var, enligt berättelserna, de spanska hantverkarna fullt upptagna med byggandet av andra kyrkor. Det blev därför indianska hantverkare som i stor utsträckning stod för bland annat bildhuggeriarbetet och därmed formgivningen.

Guideboken kallar kyrkan för ”one of the hemisphere’s most astonishing artistic accomplishments”

Vad kyrkan än är, så är den i vart fall inte sparsmakat dekorerad! Vi har aldrig någonsin sett dess like – och vi har efterhand sett många kyrkor.

Här kan du se fler bilder från Santa Maria Tonantzintla.

Lite diverse

De flesta djur vi såg blev väl rimligt väl behandlade, men vi tyckte synd om den stackars åsna vi såg tjudrad i solen, utan vare sig mat eller vatten. Husse hade åkt till stan med bussen.

I Mexico finns flera olika poliskårer och dessutom militärer som alla har till uppgift att hålla ordning och bekämpa kriminalitet. En av de metoder de har är att slumpvis kontrollera fordon. Vi blev utsatta för en sådan kontroll och en väska av alla blev undersökt. De var nog inte särskilt rigorösa i sin kontroll. Det var inte heller några problem att ta bilder på dem, så det var säkert snälla pojkar!

Här finns lite diversebilder från ovanstående och annat.

Cancun

Cancun är en väl fungerande, ren och prydlig semestermaskin. Hotellen är stora, vattnet är ljuvligt turkos och sanden är ljus och bränns inte.

Prisläget är ganska högt och man kan väl inte med bästa vilja säga att det finns mycket atmosfär – men visst kan man få en fin solsemester här!